Ett nytt år att se fram emot

Allmänt / Framtidstankar, Nyår / Permalink / 0
Framtiden...
Eller i alla fall ett år framöver. Brukar spekulera i vad jag vill göra, uppnå eller ser fram emot med varje nytt år.
Inga löften. Bara funderingar och förhoppningar.
 
Känner mig typ förvirrad för vad som komma skall.
Normalt brukar jag vara gravid nu innan bebis fyllt ett. Haha.. Det har växlat mellan det. Bebis och gravid. Nu är det troligen slut med det och vad gör man då.
Är det bara att jobba och lösa livspusslet med förskola, hämtning, lämning, jobb...
 
För vi har planer men inget som går att besluta eller hur vi vet hur det blir med än. Därav förvirring.
Förut var vi så inne på flytt nu 2018.. innan sommarn sa vi!
Jag vet inte... känner mig inte lika säker längre. Vart vill vi egentligen?
Men om det dök upp ett fantastiskt jobb för nån av oss söderut, framförallt Orhan kanske, så drar vi nog...
 Men inte för långt söderut. Nånstans mellan stockholm och Göteborg. Nära min familj, och nära Orhans familj via flyg.
På nåt sätt känns just det som hem... för oss båda.
Men jag vet inte om det verkligen är i år vi ska flytta ner. Känns inte... redo.
 
Vi är sugna på att resa massor i år men det ligger massa andra tankar i vägen.
Vad får Orhan för jobb? Ska vi flytta? Kommer vi behöva köpa bil för att klara två jobb och förskoletider?
Så har vi tid att resa då... råd att resa. Är det prio?
Samtidigt som vi pratar om resor som en självklarhet. En långresa eller två resor. Vi vill se Orhans familj nya hem. Och se mer av italien!
Ja vi kommer resa. Det tror jag säkert. Men hur mycket.. när? Vi får se.
Sen såklart drömmer vi om en och annan weekend inom sverige.. kanske norge? Finland!?
 
Ja året är öppet. Förväntan och förvirring. Nån gnutta oro. Fast nah. Jag är sällan orolig. 
Inget kan spikas bara förrän vi vet vad Orhan hittar på nu till våren.
 
Känner också lite bara att det är mitt år. Äntligen är kroppen helt min. I typ 5 år har min kroppt hört ihop med nån liten på insidan eller utsidan.
Nu tar det snart slut med vakennätter. Snart slut med överdrivet kläng. Slut med växlande kroppsform och förvirring över klädesköp. Ingen mammaledighet i sikte. 
 
Jag och Orhan kan börja se mot att få mer ork och tid när barnen blir mer självständiga. Ja det blir självklart inte i år. Men utan en ny på g känns det nära.
Jag är fortfarande lite sugen på en fjärde. Men jag ser lugnt mängder med fördelar med att vara nöjd nu.
 
Välkomen 2018
Vad har du att erbjuda? Nytt jobb? Flytt? Resor? Spännande...
Till top