Den ilskna rösten i huvudet!

Allmänt / Permalink / 0
Höhö.. gick upp halv fyra idag. Underbart. Ja efter att ha sovit en riktig skitnatt. Men jag är trött på att skriva om min dåliga sömn här. Tänkte däremot ta upp något som hör ihop med det.
 
Hur arg man kan bli när man är trött.
Alltså seriöst. Det dyker upp massa ondsinta röster i huvudet när man är trött. När man står där klockan två och Jesaja för fjärde gången vaknar så fort han nuddar vid madrassen i sin säng! Och alla andra sover gott!
Oftast är de rösterna arga på Orhan. Antar att det beror på att han är den enda att bli arg på här. När man är trött hela tiden känns allt orättvist. Trots att båda är trötta...
Men det är som ett sunt förnuft som besvarar alla de där ideerna hela tiden. Nåt vettigt.
Typ...
 
 
"Jaha, uppe hela natten och Orhans sovmorgon. Jag fick ju minsan inte min sovmorgon igår bara för att Orhan var trött. Buhuu, buhuu. Det är aaaaalltid bara så synd om Orhan! Jag borde hämnas. Typ inte prata med honom på hela dagen!"
"Det där låter hemskt tråkigt hörrudu! Föresten ligger han ju där och sover och vet ingenting om mitt öde och min hemska natt. Han skulle ju säker låta mig sova om han visste!"
"Ja sääääääääkert. Jag skulle minsan kunna säga ett och annat till honom. Han bryr sig bara om sig själv!"
"Ah fast det gör jag med nu i och för sig!"
"Jag gör så mycket och får så lite tillbaka. Borde vara riktigt kylig mot honom idag!!"
"Fast det kommer ju inte lösa nåt. Orhan blir kylig tillbaka och det blir tråkig stämning. jobbigt! Högst troligen så fort jag får sova kommer jag se på det hela på ett mer vettigt sätt!"
"Jag får aldrig sova. ALDRIG ALDRIG ALDRIG! Ingen natt, ingen sovmorgon ingenting!!!"
"Sånt är livet!"
 
Efter frukost.. en kopp kaffe försvinner den där rösten i alla fall. Nu ser jag mest fram emot att Orhan ska vakna så jag kan pussa på han!
 
Till top