Att alla bor så långt borta...
Sista dagen med gänget har kommit till ända. Ja det är både skönt och trist. Det blir alltid intensivt med familj i huset. Barnen blir så uppspelta så det är aldrig som riktigt tyst och stilla.
Även barnen var trötta idag. Det märktes!!! Fick med alla ut på prommis och det var en evig klagan! Om Hemskaedet ena och det andra! Hemska saker.
Men vi var ju i alla fall ute. Haha.. (försöker att aldrig bli irriterad och sur över om utflykter blir kaosartade. Så blir det ibland med barn! Utan istället se det positiva.)
Men även om det blir lugnt och skönt i morgon känns det lite trist att veta att det nu dröjer innan vi ses igen.
Hade gärna åkt ner till jul men jag jobbar ju. Får spara det till nästa år.
Det hade varit kul om vi bott nära någon av våra familjer. Både Orhans och min är en lång planerad resa bort. Ingen spontan utflykt, ingen middagsbjudning, inga utflykter tillsammans, ingen barnvakt. (Hehe)
Nå. Jag är ledig några dagar till. Ska bli skönt. Sen blir det massa jobb. Har ju bytt nån dag så jag har typ inget ledigt en dryg vecka framöver..
Ja, nu blir det två lugna dagar.
Hej då mamma och pappa!
Men först ett sista kvällsmys nu när barnen lagt sig.