Det glada akutensystemet

Allmänt / Permalink / 0
Hade fredagsmys på akuten igår.
Åååååh vad jag inte gillar akuten. Man vet att när man åker dit kommer man inte komma hem efter nån timme precis. Varenda gång man åker dit med sitt barn blir man runtslussad tills någon konstaterar att det ju inget är.
 
Jesaja fick igår natt feber. Och under dagen typ flämtade han. andades med hela magen. Och det blev gropar i halsen för att han tog i så.
Udda tänkte jag och ringde 1177.
Fick rådet att åka in eller ringa 112 om jag kände att han var påverkad.
Okeeeej...
 
Vårdcentralen var snart stängd så fick åka till Ålidhem i Umeå där de har kvällsöppet.
Och vänta..
Träffa en sköterska och sen fick jag gå före i kön till doktorn eftersom jag hade ett barn. Tack och lov.
Men sen fick jag vänta igen på svar!
 
Runt sju var allt klart. Då hade jag varit där i två glada timmar och blev inte skickad hem med nån medicin eller fick klara bud. Nej jag blev skickad till akuten för att träffa en riktig barnläkare eftersom ju Jesaja hade så svårt att andas. Troligen skulle jag få vara kvar på sjukhuset över natten för inte skickade de hem barn som hade svårt med syresättningen.
Suck
 
Den tappre killen med början till lunginflammation.
 
Och så börjar allt om. Jag stör mig på att man för varenda människa måste berätta vad felet är. Trots att de ser allt i sin papper.
Akuten.. nya sköterskor, ny väntetid, ny läkare, ny sköterska, skifte och nya sköterskor och läkare.
Sen höll nån bebis på förlossningen på att dö så alla försvann och jag fick vänta.. och vänta. La mig på britsen med Jesaja och somnade lite. Flashbacks från när man var nyförlöst och däckade med sin bebis på bröstet på en obekväm förlossningsbädd hehe...
 
Jesaja fick inhalera lite saltvatten och en ipren. Febern sjönk och andningen blev lättare.
Efter klockan elva kom äntligen läkarna tillbaka och konstaterade att han mådde bättre och sa de ord jag stör mig mest på.
"Vad var det som gjorde dig så orolig att du kom hit!"
 
Kändes precis som om de trodde jag var nån överdrivet orolig hönsmamma så börjat gråta och sprungit dit eftersom Jesaja hostat lite.
"DET VAR JU NI SOM SKICKADE HIT MIG! DET VAR JU TYDLIGEN SÅ FARLIGT ATT JAG BEHÖVDE RINGA 112!!!" ville jag skrika men svarade. "Han andades konstigt så det var det jag reagerade på. Har aldrig sett det förut så ringde bara och kollade!"
Åååååh vad jag blir irriterad när folk antar jag är så orolig. Jag Petra Gashi oroar mig inte. Iskall. (haha)
 
Fick en macka och en kaloridricka och sen fick jag köra hem.
Klockan tolv kunde jag och Jesaja äntligen få lägga oss ner och sova gott.
 
(Personalen är ju jätteduktig så. Inget fel på dem. Men systemet är... utdraget.)
Till top