PetraGashi

Det är nu man saknar våren. Inte vårvintern utan våren.

Ja men nu är jag hemskt mycket nöjd på snö.

Känns som om inget händer. Fast det gör det ju. Parkeringen utanför jobbet är snart isfri och hålet i dalkarlsåvägen som är vattenfyllt, där jag varenda gång oroar mig för att drukna med bilen och blir arg på mig själv för att jag glömmer och tar den vägen varje dag, blir bara större och djupare.

Däremot här vid vårt hus verkar allt stå stilla. Förutom att det är galet spårigt och halkigt.

 

Men. Jag har sett svanar och videkissar. Björkarna börjar bli lila. Solen skiner och på jobbet kommer varenda människa och frågar om vad man kan planera ut nu. XD En hel del har grävt fram vårjackorna.

 

Jag ser faktiskt fram emot att komma söderut. Jag gillar inte vintrarna nere. Nä. Så blaskiga och ofta snöbefriade.

Men vintern här uppe den ger upp lagom tills barnen går på sommarlov.

Finns gränser för hur länge man vill njuta av vintern.

 

Ser svärföräldrarna också som är ute och pillar i trädgården med blommande nektarinträd. Det ger mig kli i fingrarna av längtan.

njo. En sommarstuga i södra europa kunde jag tänka mig.