Kyssa en febrig panna
När man trodde man närmade sig slutet på sjukdomen här hemma så får jesaja femte sjukan... eller tredagars.. ja vad vet jag. Inget jag oroar mig över i alla fall.
Han har haft röda kinder sen.. ja vad blir det. En vecka. Tänkte det var en kylskada först tills det plötsligt spred sig till hakan nu...
Då började jag kolla upp. Han har typ grinat konstant sen han blev förkyld. Överdrivet liksom. Så har ju undrat hur han mår.
Och femte sjukans symptom på oss vuxna stämde som in. Ifall vi alla haft det här hemma.
Och idag blev han alldeles prickig och febrig. Började hosta ordentligt.
Ja jag vet inte alls längre. Men inget av de två kräver ju nån behandling. Så bara att avvakta.
Sitter med han i knät nu. När man är febrig vill man inte sova själv.
Brukar bli irriterad när det inte går att somna om. När de krånglar. Tittar på en och ler mitt i natten.
Frustrerad när man själv är trött och klockan bara går.
Men vid sjukdom så är barnen bara söta. Tycker så synd om dem och de får kramas hur mycket de vill.
Har suttit uppe flera nätter och hållt deras huvuden högt så de kan andas. Kramat en varm febrig kropp. Sovit med någon på mig.
Inte minsta frustration eller irritation över att inte få sova. Inga tårar över att man är så trött så man blir knäpp.
Bara kärlek!
Man har hela livet på sig att sova sen.
