2 år

Allmänt / Permalink / 1
Lillplutten blir två år på Söndag! Galet. Han som fortfarande är en sån bebis! 
 
Inte så mycket ord än men det hindrar honom inte från att vara så galet pratglad! Personalen på förskolan tänkte att han kanske pratade andra språk eftersom det ibland lät så. Och eftersom han pratar så mycket.
Men njae.. Han säger No och Mommy! Det är det enda engelska jag vet att han drar sig med.  Få ord. 
Han kör mest med "Atti" det ordet funkar på allt. Jag har ingen aning vad det betyder. Han använder inte heller samma ord då han vill samma sak. Är han törstig säger han ibland "bibibi" eller "Atti" eller "Oh no no bobi bo"
Som förälder förstår man ju bara. Men för andra måste det ju vara omöjligt!
 
Han är duktig på teckenspråk också. Han pratar säkert mer tecken än jag märker eftersom de älskar sånt på förskolor.
Nån morgon pekade han hårt på mig, vinkade att jag skulle komma, och pekade på kylskåpet. Solklart!
 
 
Full fart. Springer och far.
Solsken för det mesta men blir det inte som han vill blir han tvärarg. Då blundar han och snörper på munnen. Tittar snett på en och sänker ögonbrynen lååågt. Eller kanske går och ställer sig i nåt hörn.
Ibland kan han bara sänka rösten och säga något aggressivt till en på sitt egna språk. Sällan vet man vad man är skyldg till.
Ibland står han framför spegeln och grälar på sig själv och ger sig en och annan rak höger. Mycket märkligt.
Men blir lika snabbt sitt vanliga solsken igen!
 
 
Kramgo. Kryper ner hos en på morgonen och ligger och klappar på ens mage. Eller ger en stor bamsekram när man kommer hem och säger. "mmmm mammy!"
Slänger slängkyssar omkring sig när han säger hejdå.
 
Sjunger massor. Oj vad han sitter och sjunger. Några favoritsånger är "babyshark" "Let it go" och "No no no I don't want to ew" (Vet inte vad den sista heter. Jag och han brukar sjunga den i duet. han som mamma och jag som bebis!)
Senaste tillskottet är tipp tapp.. då de övar för nåt luciatåg haha.
 
Han älskar att titta på en bild från bröllopet då vi och våra föräldrar står samlade. Då och då tar han ner den. Sen sitter han där och berättar vilka alla är. "Mommy, papa, babo, memme (Nonne på Jesaja-språk) , mofa, mommo"
Ja seriöst. Det måste ligga på listan över hans hobby. För den bilden tittar vi på varje dag.
 
Djur! Leka med djur. Ställa djuren i hög eller fint uppställda. De går runt och vrålar. Böcker om djur. Peka på alla min tavlor med katter och säga mjaov.
Ja djur. Kärlek på djur! 
 
Framåt och gillar förskolan. Så skönt med såna barn. Tror han är rätt framåt. Inte blyg för nya människor. Och när han kommer till förskolan ska han alltid göra entre med stil. Antingen går han fram lite på sniskan och himlar lite med ögonen innan han kutar iväg och skrattar ihjäl sig. Eller så kröker han på ryggen och göra några små steps in i lokalen. Eller förvandlas till en katt tillsammans med lärarn. Han och en av lärarna har någon speciell relation. Sällan jag känner mig som en skurk när jag lämnar honom.
 
Han är helt enkelt världens sötaste och goaste! Det kunde man inte tro när han kom ut och såg ut som världens suraste gubbstrutt. (Han var seriöst inte söt som nyfödd! Natte och Gabriel kom ju ut som två små sötnötter med ubergulliga knoppnäsor. Och Jesaja...Annorlunda!)
Jag tror att för varje barn så åldras de långsammare. Minns Natael som en mycket försikommen tvååring. Som pratade hejvilt och var mycket förstående och med.
Gabriel... ehm... Gabriel var arg. Han var ju två år typ igår! Han var som ett enda stort trotsmoln! Ändå ganska stor. Man kunde ju ställa krav på honom. Även om han aldrig gjorde som man sa.
 
 
Jesaja. Min sista, älskade bebis!
I helgen blir det kalas kombinerat med första advent! Adventsparty. (Eftersom han inte har några större önskemål så hehe)
#1 - - Anna:

Lilla kroppspratargubben! En sockertopp! Tänk att han blev en sån gobit som vi får lära känna nu! Hurra för 2åringen!

Till top