Bilköp?

Allmänt / Permalink / 0
I farten hela dagen. Men jag tänker inte sätta mig än. Hade velat ut i myren... Fast ser väldigt mulet ut nu? Får se.
Annars blir det träning. Känner att jag måste kicka igång den igen efter en lat sommar så satsar på varje dag i en vecka. En utmaning. ;)
 
Nåja. Idag har vi gjort ume. 
Först ett besök på sjukhuset. Orhan tog medicin och vi andra tog en yoghurt i fiket. ;)
Sefan letade vi upp pappa. Jag lät Natte sköta snacket med personalen där så vi hittade.
"Vart är min pappa?"
 
 
 
Sedan tittade vi på bilar.
Vi skulle besikta bilen idag och tvivlade på att vår bil nånsin skulle klara sig.
Så vi muntrade upp oss med att hitta några andra vi kunde tänkas köpa sen. Och vi hittade ett gäng intressanta.
Fy vad vuxen jag kände mig. Gå och strosa bland dyra bilar och fundera över vår maxbudget. (Ja som ni förstår har vi inte lagt mycket pengar på bil förr)
 
Vi åt mat och besiktade bilen. Och den gick inte igenom. Men inga större fel.
Alltså vi har varenda år ett hål i avgasröret. Och vi lappar ihop. Inte värt att lägga pengar på en så gammal bil.
Men nu undrar jag. Om det alltid bara är det felet. Ja då kanske vi kan lägga pengar på den saken denna gång!!! För övrigt är allt fint.
Stabil bil!
 
Fast om vi nu byter ut allt så kommer säkert bilen plötsligt rasa ihop till hösten!
 
Vi handlade och sen jag kom hem har vi hållit igång med att städa, leka, laga mat och så fick jesaja feber mitt i allt! (?)
Full fräs!
 
Nu undrar jag dock om han skoja om febern...

En bror i norra afrika!

Allmänt / Permalink / 0
När jag var ung tyckte jag om att maila med folk i andra länder. ja dels för att det var kul att träna på andra språk men också för att jag bara tyckte det var spännande.
Så jag var med på flera "utländska brevvänner"-sidor. Där man sökte kontakt, skrev vilka språk man kunde och vips.
 
Jag fick määäääängder med svar från folk i norra afrika. Fransktalande länder.  Muslimer.
Och så fort de kom på tal att jag var kristen satte karusellen igång.
Nej jag drar inte alla muslimer över en kam nu.. eller folk från norra afrika. Men hemska saker. Precis varenda en av dem var så hysteriskt bestämda. de visste minsan ett och annat om kristen tro.
Till och med om jag sa att det inte alls var som de sa så rättade de mig. "Joho du tror på det. Jag vet!!!"
Den värsta diskussion jag hade var om att jag skulle vara satanist eftersom jag trodde på bibeln och den onde står nämnd där. (???)
Det var så korkat så jag visste inte ens vars jag skulle börja gå emot. Om jag hade fått chansen att argumentera alltså. Han drog upp flera argument innan jag ens hunnit svara på ett. Och ignorerade helt de kommentarer jag lyckades flika in.
Och sen avslutade han med "Ha vi har snackat i en halvtimme och jag har totalt ägt dig! Hur känns det"
...
 
 
 
Då skrev jag ett långt svar om vad jag tror på.
"VA? Nu ägde du ju dig själv! Är du knäpp på nåt sätt?!" blev svaret
 
Tillslut svarade jag inte längre på muslimer från nordafrika. Hemska saker. Att varenda gång få en uppläxning om min sjuka tro. Ja alltså den tro som de bestämt att jag tydligen hade!
 
Några år senare när jag gick i gymnasiet fick jag plötsligt ett mail från en snubbe. Jag mindes inte han. Men han sa att vi hade pratat om kristen tro. Och han hade nu blivit frälst. Han skrev för att tacka mig för att jag presenterat Jesus för honom.
Så nåt gott kom det ur de där tråkiga diskussionerna. Ja och att han ansträngt sig och söka upp mig för att tacka mig gjorde mig väldigt glad!
Funderar ibland på honom. Har ju helt glömt namn och sånt... Undrar hur det går för han? Men han finns kvar i mina tankar!
 

Konsten att söva ett barn

Allmänt / Permalink / 0
Med barn menar jag Jesaja. Ingen är densamme och jag vet inget om andras barn!
 
Mitt i natten kan man plötsligt få höra livliga och glada utrop. Då vet man. Det är kört.
Hör man just de där glada lätena så handlar det inte om hunger eller mardröm. De handlar om ren ovilja att sova vidare.
 
Men bli inte modfälld för det. Där finns hopp.
Trots orimligt stora leende och glada tillrop är han trött!
 
Så börja vagga, gunga, snurra, hoppa, klappa. Men inte skaka. Bli inte ilsk. Även om han drar dig i håret och river i näsan.
Fortsätt även om du ibland slumrar till på ståendr fot.
 
Det tar sin tid. Han tänker inte sova. Men håll ut.
När blicken fastnar. När händerna blir stilla. Då är det snart dags! Snart sover han. Ta till dig av varje gäsp och håll modet uppe.
 
Ögonen sluts. Han är så söt. Munnen faller upp.
Men fall inte för frestelsen att lägga honom i sängen! Nej lägger man honom för snabbt får man börja om från början. Utan håll honom en stund. Låt honom somna hårt.
 
Nedläggandet är riskabelt. Han är en magsovare och så fort man lägger honom ner vänder han sig automatiskt. Och kan väcka sig själv av den rörelsen.
Så se till att han sover hårt. Och börja klappa rumpan alt. stryka ryggen, så fort han ligger där. Så han kommer till ro.
 
Gå inte heller iväg direkt. Ibland kan han plötsligt vakna till. Det går att lösa med mer rumpklapp. Men har man gått iväg till sin säng kan han hinna ställa sig upp och då är man tillbaka från början.
 
 
 
Napp kan ibland hjälpa men kan lika gärna resultera i att han börjar leka. Eller blir arg. Ett riskkort alltså! Han är inget stort fan av napp.
 
När han sover tungt. Smyg iväg. Inga höga ljud. Inga prassel eller knak. Smyyyyg.
Vid minsta ljud från spjälsängen, skynda tillbaka och klappa rumpa.
 
Lägg dig ner och somna gott. Har ett syskon lagt sig på din kudde kan man försiktigt flytta på det men det är ej att rekomendera. Syskonet kan grina till och väcka bebisen. Eller bara prasslet från lakaner kan vara nog så högljutt. Det bästa är att lägga sig på sin kant och göra det bästa av situationen!
 
Förhoppningsvis sover han nu till efter sex. Sov gott!
Såvida inte nåt himla syskon plötsligt vrålar så man tvingas gå upp fem.
Till top