8 månader
Två stycken glada killar på åtta månader. :) <3
Ja fatta vad tiden springer. Känner ni igen dem? Skulle bara jämföra med den åttamånaders bebis jag har här nu!
åh det är så kul nu. Han vill komma till mig. Han tycker saker är kul på ett annat sätt. Klagar om det inte blir som han vill. Han är mammig.
Ja men det är mer en personlighet som börjar synas nu. Inte bara bebis. Det är Jesaja!
Han har börjat släppa taget om möbler när han står upp. Och han håller balansen ett tag. Han släpper ofta taget innan han ska sätta sig ner. Och sätter sig ner utan att hålla i sig.
Skadorna blir också värre. Eller oftare.
Trappan är spännande. Så fort ytterdörren står öppen rusar han ut för att få klättra uppför den! Och ramla ner...
En annan kul grej är bordet. Han ska ideligen ta sig under där. Som en hinderbana att ta sig mellan stolar, över stänker och under stolarna! XD
Han kryper på alla fyra. Alltså inte hasar på knäna utan går som ett djur. Inte så förtjust i att krypa. Vill vara nära oss och gå efter möbler.
Den där lite mammiga tiden håller i sig. Så han är helst i min eller Orhans famn. Som det brukar vara runt 8 månader!
Har tänkt avsluta mjölkersättningen. Men får inte med Orhan på samma spår. Och han får väl bestämma när det nu är han som går hemma som föräldraledig!
Tänker på hur Natte var. Jag började jobba då också mitt i hans separationsfas och hemska saker vad han grät varje gång jag gick. Jesaja är inte brydd om att jag går. Glad över att se mig. Men pappa duger lika fint! :)
En riktig liten sötnos. Perfekt blandning mellan brorsorna, eller hur?