Kärlek nu och då...
Jag tycker ju inte precis jag och orhan längre är nykära haha... Men det är inte sämre nu för det.
Det är nåt visst med att vara upp över öronen förälskad. Men jag skulle aldrig vilja börja om, inte ens med orhan!
Även vi kan ju nu få perioder eller stunder då det blir pirrigt igen.
Lite jämförelse. (Lite överdrivet!)
Då: aaah vi har inte setts på en timme! Jag döööör.
Nu: jag drar till mina päron en vecka!
Då: det räckte att peta på den andres armbåge så gick det rysningar genom kroppen.
Nu: det enda orhan förstår sig på är om jag brottar omkull honom och biter honom i låret, så ska vi se på rysning.
Då: var livrädd för att råka prutta inför varandra.
Nu. Många viktiga diskussioner kan tas när den ena är på toa.
Då: bråkade om allt.
Nu: bråkar vid hunger och trötthet.
Då: kunde jag inte prata utan att orhan var tvungen att pussa mig.
Nu:öh vi har ju glömt bort att pussas idag!
Då: missförstod vi varandra konstant. Olika språk olika sätt att vara.
Nu: känner vi varandra utan och innan
Då: skulle vi leva med varandra för evigt.
Nu: ska vi leva med varandra för evigt!
Då:kunde vi spendera en hel dag i sängen. Bara för att det var mys att kramas.
Nu: hamnar vi knappt bredvid varandra i soffan.
Då:visste jag inte vad som fick orhan att känna sig älskad.
Nu:vet jag precis hur jag gör orhan lycklig!
Kärlek...
