Bebis blir stor
Förutom att jobba idag har jag skolat in Jesaja vilket vi gjort hela veckan. Känns galet. Han är på tok för lite och kommer aldrig överleva utan oss. Helt klart. Haha..
Man vänjer sig. Jag vänjer mig!
Fick spendera hela förmiddagen i personalrummet. Nåt så fruktansvärt mycket tråkigt. Läste förskoletidningar. (Finns det nåt yrke som inte har en egen tidning?) Titta på småbarnen som ramlade runt i snön och verkade föga roade.
Sen åt jag mat med småttingarna. Ah vad jag tycker det känns småpinsamt att sitta med där. Ingen bryr sig om mig. Ingen ska bry sig om mig. Jag ska bara sitta där och se tråkig ut. Och det får mig att känna mig lite malplacerad. Ja särskilt när vi åt lunch. För jag åt ju inte lunch. Och att bara sitta och titta på när folk sköter barn. Borde jag hoppa in och hjälpa till? Ska jag se till att Jesaja uppför sig eller hålla mig i bakgrunden så han vänjer sig vid de andra.
Jesaja hade ju på tal om uppförande noll koll på att vänta på maten. Alla de andra barnen satt stilla och väntade. Jesaja stal majs när jag inte tittade och kämpade ideligen med att ta sig upp på bordet. hehe..
Tja.. vissa av barnen bryr ju sig om min närvaro. Har fått smaka på en hel del mat de kokat ihop i köket. Fått ett gäng grisar och fått se smakprov på utklädnad.
Minsta avdelningen är ju helt galen. Sån variation på vad barnen kan och inte kan.
Minsta tjejen har precis lärt sig gå och rusar kaxigt runt som virvelvind och ser allmänt söt ut.
En annan kan inte gå än.
Några killar är nog över två och kan prata väldigt bra. Minns inte alls att mina.. jo möjligen Natte snackade sådär. Oj vad de snackar.
Medan.. ja som Jesaja. Vad kan han säga?
En del leker i sin egna lilla bubbla. Några har klurat ut det där med att det finns ett nöje i att leka tillsammans.
Några vrålar för att de inte orkar flytta en stol. Andra frågar om kan få leka med lera.
Händer så mycket på ett år. Det är gaaaalet stor skillnad på ett och tvååringar!
Nå. I morgon är sista inskolningsdagen. Sen ska han stå på egna ben. Typ.