Nybilen

Allmänt / Permalink / 0
 
Så igår rullade Orhan äntligen hem med nya bilen. Vi satt på trappan och ljublade! Yeeey!
Och gamla bilen har jag slängt ut i annons på facebook. Får se hur det går med den saken! 
 
Jag skrattar lite åt hur jag hela tiden ligger så långt bak i tiden med bilar. Och hur fnittrig jag känner mig när lilla jag har en bil som känns lite finare. Eller sånt jag ansett dyrare och finare förut. (Vi lägger alltså inte pengar på bilar så hejvilt som ni kanske förstår.)
Ja det faktum att mamma och pappas bilar startas med en knapp, har kameror och öppnar sig bara av att man närmar sig med nyckeln i fickan. Det är ju som nån scifi-värld.
Själv är jag glad för varje ny funktion jag får.
 
När vi skaffade en citroen som var gjord på 2000-talet kände jag mig cool. Alltså seriöst. Man öppnade den med en knapp på nyckeln. Hihi... Kände mig så modern.
Resten av världen hade väl bara haft det så i 10 år.
Nu vet ni... det piper och tjuter när man backar. Sätena ser fräscha ut. Kan se vad bilen förbränner och jag kan höja volymen på ratten. Alla luckor öppnas med ett litet tryck och liksom glider upp. Ujuj nu känner jag mig så fancy och modern. 
Fnittrig liksom. 
Ja jag fattar ju att den är gammal och jag har inte precis nåt att skryta med. Men fattar ni!
 
Om 10 år så kanske jag också har en knapp att starta bilen med och känner mig så cool. 
Då startar säkert alla andra bilen med röstkomando och har autopilot.
Till top